
retold by Kolden Manuel
illustrated by Jennifer Matsuda
IADUEN DEKEKAN AHR WIAWIHDA?
Ke kin jang medemedewe oh men
rapakihda duen dahme wiahda deken kan? Mie pak ehu ke mwohndi
oh medemedewe duen wiawihdahn deke kan? Mie soangen kawehweh tohto
ong ni wiawihdahn deke kan. Eri kawehweh pwukat pahn sansalada
nan kisin pwuhk wet. Kawehweh pwukat iei me ekei tohn deke pwukat
kin kamelele ong ni wiawihdahn sapwerail kisin deke kan.
Koasoai kan me ke pahn wadek
nan pwuhk wet kohsang ni ekei deke kan nan Caroline. Pil nan pwuhk
wet ke pahn pil wadek kawewe pen wiawihdahn deke kan ni duen palien
science eh kawehweh. Kawehwehn madamadau me science ahneki sohte
pahn oaritik, ahpw e pahn mi ni oaralap.

KOASOAI PEN POHNPEI
Koasoai pen Pohnpei tepida sang
deke ehu me adaneki Katau. Ohl emen me adaneki Sapwekeni wiahda
wahr kalaimwun pwoat, wahret kak wahda aramas tohto. Sapwekeni
kin medemedewe me ma wereo pahn serekwei doh e pahn diarada sahpw.
Sapwekeni kin iang kamehlele me wasa me depwek oh sehd kin likamwete
dokpeneie duehte kutoar en ihmw oh pallahsang pahn mie sahpw.
Sapwekeni ahpw kihpenehr irail kan me pahn iang ih nan ah seilok.
Nin doken arail tangatang nansed
rahpw tuengadahr kihs men oh Sapwekeni idek re, "Ihs kowe?"
Kihso sapeng ngei Lidakika oh I kin kousoan ni mad ehu palien.
Sapwekeni ahpw douluhier oh diarehr wasa me Kihso koasoaiao. Kisin
mad kis mie ni mermer wet oh e adaneki Dierensapw, pwehki e tikitik
oh pwihn en seilok wet koapwuhrolot ki.
Aramas akan ahpw tapiadahr kihpene
takal ong ni mad wet. Ah ilok kan koawehla. Mwuri re ahpw poadokedier
ahk pwehn pereh deke wet. Mwuri re ahpw wiahdahr pahinahn deke
wet.
Tohn seilok wet ahpw koadoahkedahr
wasaht oh wadohngehr pohn deke wet pwehl sang sahpw doh. Dekeht
lalaudlahr oh rahpw koasoakehda pehi ehu powe. Eri pohn koasokoasok
wet re kahdaneki Pohn-Pehi. Met kahrehda Pohnpei wehweki Pohn-Pehi.
Ekei tohn saih wet ahpw pwurehr oh kihdi Limwehtu oh a pwoudo
irahn sinsile dedeo. Ira ahpw pil nainkidahr seri tohto. Kanopwel
oh Likarepwel pil wahdohr pwehl laud pohn kisin dekehet. Seiloak
en mwurio me padahkihong me koukousoan wasaht duen wiawidahn ihmw.
Irailte me wahdo nih pwehki ahr kin doadoahngki teh kan ong oasen
ihmw.
Ari let duen ekel mehn Pohnpei
ahr kawehweh wiawihdahn sapwerail deke Pohnpei.
Koasoai Pen Dekehn Palau

Mahs pohn dekehn Angaur, mie seri men me ipwidi oh tohn wasao
kahdaneki Uwab. Seriet sohte weksang seri teikan ahpw ihte e kin
inenen lehk oh roporopohng pein ih kelehpw. Uwab pil inenen mwadang
pwehki ele ah kin mwenge laud. Ni keieun rahn me e mwengeo e kangala
mwenge laudsang me a nohnoh oh pahpao kangala koaros. Aramas akan
kin wie mwengdohng ah likamwete mwenge ko sohte kin itar pwehki
ah ewewen mwengehla. Uwab ahpw reireipesengier oh mwoaroaurou
pesengier lao sohla itar ihmw me e mihmi loaleo. Aramas en wasao
ahpw kawada ehu ihmw me kalaimwunsang.
Uwab inenen kehlailen mwengela
oh met ahpw kahredahr mwengen deke wet a wie tikitikila pak koaros.
Aramas akan ahpw soalohkidahr oh pwaralahngehr rehn Nanmwarkihn
deke wet oh padahkihong duen kahpwal me Uwab wiahiongehr dekeo.
Aramas oko pil padahkihong Nanmwarkio me lelehr met (ansou me
re koasoakoasaaio) sohlahr me keke eweo. Tohn wasaht wiahdahr
kehndake kohdalahng ni eweo pwehn mengelong irail en kamwenge.
Ekei irail kin kihong kisin mwenge ne pehri oh kawadalahng ni
eweo.
Uwab inenen mwoarouroulahr mehlel
oh sohlahr tuhkehn pohn deke wet me re kak doadoahngki pwehn kihdala
mwenge kan ni eweo. Mwekid wet wiewiawiher oh karehiongehr nehn
Uwab ko koaros iangaki peh ko mihini likin lapalahn ihmw me re
wiahdao.
Aramas en deke wet ahpw masepwehngkidahr
kouahlap. Rahpw wiahier mihting ekiek kei oh wie lamalamki duen
arail pahn kemehla Uwab. Emen ohl koasoala, "Ma kitail sohte
kemela e pahn aluseli pohn dekeht oh kawehla atail mwetwel kan."
Irail koaros pwungkiher ren kemela Uwab, ahpw re sohte kak wa
kepwehn mahwin kohla reh pwehki e pahn esehte arail plan ohih
pelong irail. Soangen wiepen kemehia Uwab tohto komwomwada oh
me koaros mwahuki iei ren wapene dipenihd, pahini kapelkipene
Uwab oh isikada. Mwekid wet wiawier, re isikada Uwab. Uwab ahpw
weriwer, pitipitirek, sipisipedek ahpw sohte kak pwehki e selidier.
En Uwab mwekid kan itikada dekehn Angaur. Kaimwseklahn ah pwurur
kapirpesengier paliwere oh rahpw pihrpeseng pwopwidiong nansed
wiahda dekehn Palau kan. Dene me kousoan pohn kapehdeo kin ewen
mwenge, ah me kousoan wasa me neh ko miheo kin marahra oh me kousoan
wasa me moangeo miheo dene re kin loalokeng. Mehn Palau kan kin
mwahuki padahkihong aramas en seilok kan poadoapen wasa re kin
koausoan ie.
Koasoai Pen Deke Fais

Mahs mie lih men me adaneki Dorop. Lih menet kin kousoan pohn
deke Losiep, nan dekehn Ulithi, weihn Yap. Dorop naineki pwutak
silimen; me laudo adaneki Songsongmal, me keriemeno chimakhor
oh me tikitiko Motikitik. Perien wet kin keieu perenki laid. Pak
koaros me re kin pwurodo arail nohhoh kin kounopadahr mwenge kaselel
tohto. Perienet kin sebse wasa me mwenge ko kin kohsang ie.
Ehu rahn perieno ahpw lemedahr
ren rapahki wasa me kisin mwenge kan kin kohsang ie. Re ahpw wiahdahr
plan ehu. Songsongmal oh Chimakhor pahn kohla laid ah Motikitik
pahn mihmi oh rokih arail Nohnoh. Dorop ahpw koieilangehr ni oaroahro
oh kapadal lepin lokala kel oh ahpw solahr mie nansedo, Motikitik
rong oh pil wia duehte; met liho sasairki. Ira ahpw lelehr sahpw
ehu oh Motikitik ahpw pikila wiahla kisin menpihr kis oh pihrdahng
nan tuhke pwoat. Dorop ahpw kilangada mahno oh idek "Ihs
kowe?" Motikitik sapeng, "Ngei Motikitik." Liho
nsensiwedla mehlel oh koasoaia, "Kilang I pahn mehla."
Mwurin ansou kis ahpw mehla. Motikitik ahpw sarepedi ni tepin
tuhkeo pwehki iei pil en Dorop kehkelik. Dorop pil padahkihong
en dehpahno ndahng rie ko wasa me e serdi ie.
Ni ansou me pwutak laud ko pwurasang
laid rahpw idek wasa arail nohnoh mie Motikitik padahkihong ira
me liho wahdo mwenge ko oh kohla wasakis me e sohte ese. (Motikitik
pitih rie ko). Pwutak laud ko sohte kamelele me tiko oh men kemehla.
Mandahn rahno Songsongmal, Chimakhor,
oh Motikitik kohla laid. Pwehki ara lingeringer pahn riera me
tikitiko, ira kiheng nah kehs me keieu sakanakano ah neira me
mwahu ko. Motikitik naineki sahl me keieu sakanakan oh kehs me
wiawihkihda Peundal en mwangas ah mein pwutak laud ko kehs me
wiawihkihda pweten wei. Ni arail kin laid koaros Mwotikitik kin
apiada kiam me audaudki soangen mwenge tohto, met wiawihki erein
rahn silu (3). Kapahieun rahno me laudo apiada mwahmw mwahu tohto
ah Motikitik apiada deke ehu. Ni ah apiapih kohda, dekeo kohkodahte
oh pwarada pohn sehd; wererailo ahpw pinen ngalangaldi. Motikitik
padahkihong rie me laud ko me ira pahn sapwenki keimwin sahpwo,
apali pahn sapwen Songsongmal ah apali pahn sapwen Chimakhor.
Me laud ko sohte pwungki oh rahpw akamaida. Me tikitiko ahpw nda
mehmen ese wasa me nohno seridi ie ih me pahn sapwenki nan werengen
dekeht. Eri pwehn rapakihda wasa me arail nohnoh serdi ie re pahn
winahni. Mwurin winahni kan ahr wiawiher me laud ko sohte diarada.
Motikitik ahpw wiahier ah, arail nohnoh ahpw sapengehr oh liho
ndahng irail koasoaia, "Kumwa rong riomwa me tikitiken oh
emen kumua pahn sapwenki keimwin elep sahpwet ah emen keimwi elep."
Pohn deke Fais rahn wet mie kousoan
siluh pohn deke wet, riau keimwi elep, ah ehu nan werengeo. Koasoai
wet kasalehda duen dahme mehn Fais kawewehki duen wiawihdahn sapwerailo.
Koasoai Pen Marshalls

Mahs mie ohl emen me adaneki Uelip. Dene ih me tepin aramas. Ohlet
kin kausoan rehn a pwoud oh neira seri kan pohn dekehn Ep. Ehu
rahno kisin tuhke kis ahpw osada pohn moangen Uelipo. Tuhkeo lalaudla
oh pwalangpeseng moangen Uelipo. Pwutak riemen kohsang nan moangeo.
Emen adaneki Etau ah eme adaneki Jemeliwut. Etau men tohrorala
sang ah peneinei ko pwehki nsen wet ahpw ale kiam ehu me audaudki
pwehl oh kapir pohn moangeo. Pahn kiamo mie kisin pwoahr kis oh
sang nan kisin pwoahr wet me pwelin nan kiamo tang loale oh pihrpeseng,
pwopwdiong nansed. Mwekid wet dene ihme wiahda dekehn Marshalls
kan. Dekehn Marshalls kan inenen tohto mehlel.
Ekei kerenpene ah ekei inenen
dohpeseng mehlel. Mehn Marshall kin kalahki koasoalahiong tohn
seilok kan koasoai pwoatet.
Soai en Pacific pwukat iei soai
kei me tohn ehu ehu deke kan kin koasoaiahiong seri kan ong ni
wiawihdahn deke kan. Rahn pwukat aramas loalokeng kan (scientists)
diaradahr oh pahn padahkihong kitail duen arail pepehm kan.
Sampah sohte kekeluak duen ekei
kin lemeleme. Sampah nehnepeseng ong ni irair siluh. Ehu irair
adaneki crust. Crust me keieu menipinip nanpwungen irair siluh
pwukat. Irair wet iei irair me kitail kousoan ie oh e mosulki
mwail 33. Nan irair wette me sehd oh kapin madau mi loale.

Pahnangin crust iei mantle. Mantle audaudki takai toutou oh kalaimwun
kan. Kahrepe, ele pahsoan kelail wet e mie pwehn pereu irair kesilu
(core) sang irair keieu (crust). Irair wet mosulki miles kid walipwiki
(1,800 miles).
Kesiluhn irair en sampah adaneki
core. Iei core me wia werengen sampah. Wasa kiset inenen karakar.
Scientist kan koasoaia me ma e pahn kin pospeseng e pahn kapepeseng
soahng koaros me mi mwowe.
Kisehn crust kalaimwun kan me
mi pohnangin iren pihl kin adaneki continent. Continent iei wehi
laud kan, Karasepen ekei wehi pwukat iei, United State, Europe,
Asia oh Australia. Wasa me crust pwerdasang nansed tikitik kan
kin adaneki deke (island). Mie deke tohtohsang rianen limekid
nan sedin Pacific kelehpw.
Mie soangen deke riau nan Pacific.
Deke pwukat wekpeseng ni mwomwen ara wiawihda oh pil wekpeseng
ni mwomwarail. Ehu, ehu ahneki audepe wekpeseng oh mwomwen mour
wekpeseng. Iet akan deke kan.

DEKE ILEILE
Science koasoaia me pahr rar,
rar kei irair kesiluh (iei core) kusda daulih mantle oh pwalangpeseng
crust. Pilen volcano ahpw kusda. Ni ahr kin pwopwidiong nansed
re kin loula oh pil kekeuakala. Ni ansou me soangen mwohmw wet
kin wiawi ansou reirel deke laud kan kin wiawihda.
RAHR PALYP

DEKE KARAKARAHK
Ekei scientist pil koasoaia me
kisin deke kan wiawihda sang ni mehlahn mahn me adaneki Polyps.
Polyps kan peuirail kan kin mi liki. Peurail kan me mwuterek oh
wehwe loale. E pahn duehte nan pehri. Peuhn Polyps kan mie ewe
powe oh ni ewen mahn menet mie rah kei. Rah kan kin kolediong
mahnet kene kisin mwenge ni ah kin peipeiseli. Rah kan pil poison
oh ihme kin kaliwetehla mwahmw de soahng kan me e koledi.

Poun menike wet mie mehn mwohmwod me pil kin kapasahiong paliwere
ni takal kan. Ni ansou me soangen mahn menet kin mehla pewio kin
wiahda mad. Peun Polyps lik kei me kin wiahda mad en deke kan.
Met ih me adaneki (fringing reef).


Pahr kid, kid kei dou powe irair
keieu en sampah (crust) mwekid, deke kan kihrdi. Kahrehda pahina
kan ahr tohrohralahsang deke kan oh met adanekila (barrier reef).


Eri ma volcano pahn kihrdi oh
duhla nan sed, paihnote me pahn luedi oh keirida wiahia sahpw
oh re pahn uhd adaneki atolls. Karasepen soangen mwekid wet pahn
duehte dekehn Mokil, deke karakarahk.
En pil dehde mwahu me Palau ahneki
deke ileile ah Marshall deke karakarak. Ia duen omw kak kilang
map en deke kan oh idiada wasa me volcano wiawihda ie?

ACTIVITIES